Fler ”fictionaries”

Guardian har en artikel om fler lexikon med ”nypåhittade” ord: From anemoia to zagreb: how ’fictionaries’ are liberating the word (Guardian, 27 maj 2019). Utgångspunkten är The Dictionary of Obscure Sorrows – en sajt, en YouTube-kanal och snart en tryckt bok.

Ett ord därifrån som fått viss bärkraft är tydligen sonder (substantiv): ”the realisation that each random passerby is living a life as vivid and complex as your own”.

Och det är faktiskt ingen dum utgångspunkt även i skrivarbetet: det finns verkliga människor därute, som ska hinna, kunna och vilja läsa det du skriver. 🙂

”En av de mest kompletta böcker jag har läst om att skriva …”

Wow… Fantastiskt fin och positiv recension i Språkbruk:

”Inte så jävla krångligt! är en av de mest kompletta böcker jag har läst om att skriva digitalt – eller att skriva över huvud taget.”

Redaktören och språkvetaren Bianca Holmberg tycker att boken lyckas ”att förklara webbtänk genom att göra det mycket konkret.” Men att det också funkar på papper. ”Som Jonas Söderström påpekar är formuleringen ’att skriva digitalt’ ungefär lika intetsägande som ’att skriva på papper’. Mer än publiceringsplattform handlar det om vem du skriver för, vad du skriver och varför du skriver. Det gäller både på webben och på papper.”

Dessutom det här:

Ett av avsnitten i boken var i det närmaste terapeutiskt att läsa, nämligen det om att skriva instruktionstexter i olika system. Jag insåg att jag inte är den enda som råkat ut för obegripliga instruktioner och konstiga felmeddelanden i diverse interna system. Ett välkommet avsnitt som jag hoppas når dem som faktiskt utvecklar dessa system.

Språkbruk ges ut av Svenska avdelningen vid det finländska Institutet för de inhemska språken.

Konkret och komplett om att skriva digitalt.

Språk på internet

omslag för boken Because Internet av Gretchen McCulloch

En bok jag förhandsbeställt: ”Because Internet” av lingvisten Gretchen McCulloch (kommer ut i juli 2019).

Gretchen McCulloch är ”internet-lingvist” – som hon själv säger: ”I analyze the language of the internet, for the people of the internet”. Saker hon utforskat är till exempel

Hon har också podcasten Lingthusiasm tillsammans med Lauren Gawne, rekommenderas!

Svenska liff

På skoj finns här några svenska liff-ord, från min ursprungliga blogg Blind Höna:

I de första två finns dessutom listor på tänkbara ortnamn för nya liffs, för den som känner sig road. 🙂

Att hitta på liffs har inte så mycket med tydlighet att göra – man skulle till och med kunna hävda att det är ett sätt att krångla till det. 😀

Men ta det för vad det är: en kul övning i att tänja på språket och hitta nya möjligheter. Kanske något nytt uttryck till och med kan vara mer användbart än bara roligt.

Ingen björntjänst (fast med björn)

Lösenordshanteraren RememBear är ett förtjusande exempel på hur felmeddelanden gärna får vara lättsamma (”L” i regeln om ”MjÖLiga” felmeddelanden).

När man skriver in fel lösenord mer än en gång på den här tjänsten börjar björnen svettas och säger ”This is getting un-bear-able”. Om man gör fel ytterligare en gång håller han tassen (engelska paw) för ansiktet och kommer med en ordlek på ordet pause: ”Paws and reflect a moment”.

Det är inte ”bara” roligt, utan förmodligen också nyttigt. Att skriva fel lösenord är stressande. Och när man stressar blir man ofta så blockerad att det blir svårare att ens se vad man gör fel.

Humor och skratt är bra sätt att minska stress. Så om björnen får oss att fnissa med sina ordvitsar kan det mycket väl vara gynnsamt för att lyckas erinra sig det där lösenordet, eller upptäcka att man skrivit stora bokstäver i stället för små.

Knappast en ”björntjänst”, alltså – för en björntjänst är ju inte något särskilt bra: ”En välmenad tjänst som får förödande, eller i varje fall negativa, följder för mottagaren”, som Wikipedia förklarar det.

Uppdatering (4 mars): Tack till Pelle Sten som visste vad tjänsten heter!

Vad byråkratspråk egentligen är

Bild: Jonas Söderström

”Honliga exemplar av domesticerade former av Gallus kan trots grav visuell funktionsnedsättning normalt prestera problemfritt i lokaliserandet av små enheter av ett cerealt födoämne.”

Så lyder en ofta använd komisk illustration till hur ”byråkratspråk” är – eller påstås vara. Onödigt långa och ovanliga ord får ersätta de enkla ord som egentligen betyder … just det, ”En blind höna hittar också ett korn”.

Kul – och det finns fler exempel på hur gamla ordspråk kan förvandlas till obegriplighet på samma sätt.

Men det stämmer inte särskilt bra. I praktiken är det inte det där vi möter särskilt ofta, när vi tycker något är krångligt. Det är faktiskt inte den mekanismen som sätter in när en handläggare eller tjänsteman ska beskriva sitt ärende eller ett beslut på en webb eller på ett intranät.

Vad som typiskt gör även enkla saker jobbiga att ta in för läsaren, är däremot att skribenterna drabbas av en drift att vara så uttömmande som möjligt. En rädsla att någon ska anmärka på att någon viss detalj, någon förutsättning eller bakgrundsinformation saknas.
De långa ord som finns är ofta till för att markera ens korrekta ställning i vissa aktuella frågor. Det brukar också finnas högtidliga hänvisningar till höga principer eller allmänna värden – kanske organisationens ”värdeord”. Samtidigt använder man passiva satser för att frikoppla sig från ett detaljerat ansvar.

Så om Byköpings kommun skulle berätta att om den blinda hönan, skulle det förmodligen i stället se ut ungefär så här:

Byköpings kommun erbjuder god tillgång till en väl utbyggd och högkvalitativ veterinärverksamhet, i syfte att trygga såväl livsmedelsförsörjningen för kommunens invånare som djurens eget välbefinnande.
Den första veterinärstationen startades redan 1931. Idag styrs verksamhetens av lagarna om djurskydd och djurhållning och står under länsstyrelsens inspektion.
Trots detta kan i enstaka fall enstaka djur drabbas av skador eller funktionsnedsättningar. Dessa kan ibland förefalla allvarliga, men varje åtgärd vidtages i sådana fall för att säkerställa att funktionsvariationen inte ska hämma djurets möjlighet att bibehålla sina väsentliga och artunika beteenden. Man tillser till exempel att djuret har förmåga att skaffa sitt foder, och kan därigenom trygga en hög livskvalitet för djuret.

🙂

Bok i bokhandeln

Trevligt att se sin bok i bokhandeln. 🙂 På Akademibokhandeln i Nordstan i Göteborg står den alltså under ”Retorik” (på nedre våningen).

I hyllan ovanför skymtar Elisabeth Åsbrinks utmärkta Orden som formade Sverige som jag hänvisar till i kapitlet Skriv svenska. Det färgglada omslaget längst till vänster är Bodil Malmstens Så gör jag, också ett av lästipsen (till förordet, faktiskt).

Akademibokhandeln har tagit in boken till (för närvarande) de här butikerna:

  • Nordstan, Göteborg
  • Stortorget, Lund
  • Mäster Samuelsgatan, Stockholm och
  • Stora Torget, Uppsala.


Borg-testet för felmeddelanden: ”Prepare to be assimilated”

legofigurer av star trek-robotarna borg
Ditt lösenord är för långt. Prepare to be assimilated.

Här är en liten hjälp för felmeddelanden, som visserligen tar en viss hjälp av engelska, men där jag hoppas att poängen går hem rätt bra på svenska också.

En kollega som jobbade med en digital tjänst brottades med hur hen skulle formulera ett felmeddelande från en sökmaskin: ”Jag skrev följande förslag, men jag känner inte för det (pga det låter som en maskin): ’Din sökning genererade för många resultat’.”

Ett snabbt sätt att kolla om en tjänst har alltför maskinell ux-copy är vad jag kallar The Borg Test. Det är uppkallat efter den onda artificiella intelligensen i Star Trek, som när den stöter på människor typiskt säger ”Prepare to be assimilated” och ”Resistance är futile” – ”gör dig beredd att assimileras, motstånd är meningslöst”.

Om du kan sätta ”prepare to be assimilated” efter tjänstens meddelanden, och det verkligen låter som något ur Star Trek, bör du skriva om det:

  • Ditt konto kunde inte skapas. Prepare to be assimilated.
  • Ogiltig epostadress. Prepare to be assimilated.
  • Ditt mail kunde inte skickas. Prepare to be assimilated.
  • Din sökning genererade för många resultat. Prepare to be assimilated.
  • Rabattkoden du angav kan inte användas för ditt köp. Prepare to be assimilated.
  • Lösenord och användarnamn stämmer inte överens. Prepare to be assimilated.
  • Felaktigt lösenord eller bekräftelsekod. Prepare to be assimilated.
  • Du kommer att loggas ut. Resistance is futile.

Det är ju ett enkelt diagnostiskt verktyg för M i MJÖL-regeln: felmeddelanden ska vara Mänskliga, hJälpsamma, Ödmjuka och Lättsamma. 🙂

Hur löste kollegan det? Vi håller på att testa, men den föreslagna nya formuleringen blir ungefär så här:

”Vi ber om ursäkt! Din sökning gav fler träffar än vi kan visa. Avgränsa sökningen mer så kan du se alla träffar.”

Mänskligt, hjälpsamt och ödmjukt. Inte lättsamt, men det rörde en typ av tjänst där det var befogat att hålla en strikt ton. Och försöker man sätta ”prepare to be assimilated” efter den … nej, det funkar inte.

Bild: Borg Drones av Andrew Becraft/Flickr under CC-licens

Är dina felmeddelanden MjÖLiga?

På engelska brukar man säga att fel- och statusmeddelanden och liknande, som ett system skickar till användaren, ska präglas av 4H. De ska alltid vara Human och Helpful, helst Humble och, om det är lämpligt, Humorous.

Som svensk motsvarighet har jag satt ihop minnesregeln MjÖL: du bör göra dina felmeddelanden Mänskliga, hJälpsamma, Ödmjuka och, om det är lämpligt, Lättsamma.

MJÖL skrivet med mjöl

Här har du några korta exempel:

Mänskliga

Om ditt systems meddelanden låter som om de kom från en robot – gör om! Typiskt ”robotspråk” är till exempel passiva former: ”Epost har skickats”. Eller när verbet har försvunnit helt och hållet: ”Ogiltig epostadress”.

Försök se till att dina meddelande innehåller personliga pronomen, typiskt ”vi” och/eller ”du”, och aktiva verb. ”Vi har skickat ett mejl till din adress.” Och tänk efter vad du själv skulle säga, om du hjälpte en kollega med det aktuella problemet. Förmodligen något i stol med ”Det verkar fattas något i mejladressen du skrev in”.

Uppdatering (11 jan): För att kolla om texten är mänsklig, kan du använda Borg-testet. 🙂

hJälpsamma

Ge användaren förslag om hur hen kan gå runt ett problem, som: ”Försök att hitta sidan genom att söka i stället.”
Eller som en del sökmotorer gör, när användaren har stavat på ett konstigt sätt: ”Menade du [xxx]?”

Berätta också om det finns något annat användaren bör göra, som ”Rapportera gärna detta fel så vi kan försöka lösa det”.

Ödmjuka

Låt din tjänst eller organisation ta på sig skulden, om något gått fel. Anklaga inte användaren!

Hellre än ”Sidan finns inte. Du har skrivit in fel adress” bör systemet till exempel säga ”Ursäkta. Vi kan inte hitta sidan du sökte.”
Hellre än ”Du har matat in ett felaktigt värde: överskrider maxgränsen” kan meddelandet vara ”Vi kan tyvärr inte ta emot bokningar längre än en vecka”.

Dialogruta med texten Hoppsan! Det är inte ditt fel, det är vårt.
LinkedIn är ödmjuka.

Lättsamma

I rätt sammanhang kan en lättsam ton, eller kanske en gnutta humor, vara utmärkt för att lindra lite av den frustration som drabbat användaren när något gått fel.

Men här gäller det att vara försiktig, så inte trovärdigheten för tjänsten rubbas. Fel eller notifieringar som kan ha verkligt allvarliga konsekvenser bör inte ramas in av ett ”tjolahopp”. Ett apotek ska nog inte hälsa kunderna med ett ”Holy Guacamole, something has gone wrong” (som är mitt exempel i boken).

Men eftersom detta sammanhang inte är så allvarligt, avslutar jag med en lättsam bild: mjöla ner händerna och sätt igång att se över dina systems fel- och statusmeddelanden!

mjöliga händer