Mailchimps skrivråd – bland de bästa

Mailchimp – tjänsten för att skicka mejl som nyhetsbrev och liknande – har en Content Style Guide som är en av de bästa jag vet. Rejält omfattande, med avdelningar för Voice and tone, Writing legal content, och mycket mer. Visserligen på engelska, men lätt att tillämpa även för andra språk.

Utvecklad för det egna företaget, men generöst nog har de gjort den fritt tillgänglig för alla, under en Creative Commons-licens. 

Bild: Thomas Skirde från Pixabay

Kurt Vonneguts åtta råd till skribenter

Det råder ingen brist på skrivråd från författare. Men Kurt Vonneguts åtta råd – här via Maria Popovas utmärkta BrainPickings – är väl värda att läsa och glädjas åt:

Nummer tre: Keep it simple
”As for your use of language: Remember that two great masters of language, William Shakespeare and James Joyce, wrote sentences which were almost childlike when their subjects were most profound. ‘To be or not to be?’ asks Shakespeare’s Hamlet. The longest word is three letters long.
Joyce, when he was frisky, could put together a sentence as intricate and as glittering as a necklace for Cleopatra, but my favorite sentence in his short story Eveline is just this one: ‘She was tired.’ At that point in the story, no other words could break the heart of a reader as those three words do.”

Eller nummer sju: Pity the reader
”Our audience requires us to be sympathetic and patient teachers, ever willing to simplify and clarify, whereas we would rather soar high above the crowd, singing like nightingales.”

För den mer litterärt fokuserade finns också hans föreläsning på NYU, i animerad version.

Kurt Vonnegut.
(Public domain bild från Wikimedia Commons.)

Avbryt avbrytningen!

En knepig sak med ux-copy är att en del av den ofta finns djupt nere i systemen,mer eller mindre hårdkodat, och åtkomligt bara för utvecklare (eller leverantören).

WSA-galan igår berättade konferencieren Martin Bondeman om det ursprungligen tyska biljettbokningssystem en av hans tidigare arbetsgivare använt. De flesta funktioner hade begrepp översatta till svenska – som ”Betala” eller ”Ja”. Men en sak var oåtkomlig: knappen för ”Nej” som alltid förblev Nein!

Snacka om att ett enda ord plötsligt kan ge en helt annan känsla för hela systemet …

Och titta på dialogrutan här ovan. Den visas när man i ett betalflöde klickar på knappen ”Avbryt betalningen”.

Om man faktiskt vill besvara frågan i rubriken med ja; om man vill avbryta betalningen, ska man alltså inte klicka på ”Avbryt”. Då avbryter man avbrytningen, så att säga.

Om man vill avbryta betalningen ska man istället klicka på ”Avsluta”. Men att avsluta en betalning kan ju lika gärna vara att fullgöra en betalning … ja, ni fattar.

Kanske är det bara slarv. Men jag gissar att en del av problemet här kan vara att knapp-alternativen är fasta och inte går att ändra på (med mindre än att de ändras överallt, även på ställen där de passar bra). Och sedan har någon skribent eller översättare antingen inte haft koll – eller möjligen haft ambitionen att ändå leda läsaren bort från det intuitiva ”avbryt” (i rubriken) till det verkliga ”avsluta” (i texten). Särskilt bra blev det dock inte.

Hur ska man hantera en sådan här situation? Tja, antingen försöka gå på djupet förstås. Bättre knapptexter vore förmodligen något i stil med ”Ja, avbryt betalningen” och ”Nej, fortsätt på betalningsformuäret”

Om det inte går att ändra på texten, så kanske hela interaktionen ska se annorlunda ut.

I stället för att lägga in ett steg för att bekräfta att man vill avbryta kan man utgå ifrån att användarna som regel faktiskt vill avbryta betalningen om de tryckt på Avbryt betalningen. (Vi förutsätter att den knappen t ex inte är placerad så man lätt trycker av misstag.)

Så betalningsflödet stoppas verkligen. Men man ger de som kanske tryckt fel möjlighet att ångra sig. Något i stil med:

Ditt köp har avbrutits.
Om du ändå vill genomföra köpet, klicka på knappen ”Åter till betalning”.

Det är knepigt att veta vad som är tekniskt och praktiskt möjligt i ett enskilt fall, när man inte vet exakt hur det ser ut bakom kulisserna. Men alla borde nog inse, att det vi ser ovan är en riktigt dålig lösning.

Min presentation om UX-copy på WSA-dagen …

… där jag fick samtliga 200 deltagare på ett fullsatt Nalen att svära hjärtligt åt varandra. Ibland måste man tänja gränserna … 😉

Presentationen UX-copy – texter för ton och interaktion finns nu att ladda ner från mitt Speakerdeck.

Alla ”svordomar” i bilden ovan är faktiskt typsnitt, som heter PottyMouth och är fritt att laddas ner. Fler verktyg i samma genre finns i posten Tools to replace swear words with grawlixes: symbols suggesting anger and obscenity på Boingboing.

Pierre DuRietz öppnade WSA-galans 20-årsjubileum på Nalen.

Jag pratar UX-copy på WSA-dagen 29 januari

Den 29 januari är jag en av talarna på Web Service Award-dagen på Nalen i Stockholm – och jag har lovat att inte svära mer än nödvändigt. 🙂

Web Service Award har i tjugo år (!) belönat de bästa webbplatserna och intranäten, utifrån undersökningar av hur nöjda de verkliga användarna är.

Jag kommer att prata om effektstyrt skrivande, om texter för ton och interaktion, kanske en del om ”Employee Experience” (EX), och ge tips kring ord och meningar som fungerar. 

Anmäl dig till här!

Vems är rösten i journalsystemet?

Läkaren Emily Silverman i NY Times om tonen i det digitala journalsystemet Epic:

”Who is Epic? I try to imagine. Perhaps a clean-shaven man who wears square-toed shoes and ill-fitting business suits. He follows the stock market. He uses a PC. He watches crime dramas. He never bends the rules. He lives in a condominium and serves on the board of directors. He rolls his shirts into tubes and arranges them by color in his drawers.
When you bring cookies to work, he politely declines because he is on a keto diet. He sails.
And he doesn’t know his audience.

Our Hospital’s New Software Frets About My ‘Deficiencies’ (NY Times, 1 nov 2019)

Epic är ett av de största journalsystemen i USA, och anses vara bättre än många andra: ett vanlig benämning på det är ”cream of the crap” (en satirisk anspelning på uttrycket ”cream of the crop”).

Epic har ibland obegripliga, ibland rent brutala sätt att uttrycka sig:

”Checking in on a beloved patient who was hospitalized? Enter his chart and an accusatory pop-up may appear: ’Deceased Patient Warning: You are entering the medical record of a deceased patient. Are you sure you want to proceed?’ This can be a jarring way to hear the news. But Epic offers no condolences, no empathy, no acknowledgment that doctors, too, have beating hearts. (…)

A more humane version of Epic would take a different tone. In the absence of a true emergency, its colors and symbols would be neutral, even tranquil. Deceased-patient warnings would recognize the emotional impact of a life lost. 
Deficiencies and delinquencies would become incomplete tasks, and pop-ups would float into view as small islands of empathy, like the system’s periodic emails. (’Thank you for all of your hard work.’)
But until then, the voice of the program itself — urgent, intimidating and tinged with allegation — will continue to contribute to the profession’s growing sense of despair.”

I USA har utbrändhet klassats som en ”nationell epidemi”. Epic har inte fått insteg i Sverige, men Danmark valde Epic för sin ”Sundhetsplatform”, med katastrofala resultat: se Lost in translation: Epic goes to Denmark (Politico, 6 juni 2019).

Fler ”fictionaries”

Guardian har en artikel om fler lexikon med ”nypåhittade” ord: From anemoia to zagreb: how ’fictionaries’ are liberating the word (Guardian, 27 maj 2019). Utgångspunkten är The Dictionary of Obscure Sorrows – en sajt, en YouTube-kanal och snart en tryckt bok.

Ett ord därifrån som fått viss bärkraft är tydligen sonder (substantiv): ”the realisation that each random passerby is living a life as vivid and complex as your own”.

Och det är faktiskt ingen dum utgångspunkt även i skrivarbetet: det finns verkliga människor därute, som ska hinna, kunna och vilja läsa det du skriver. 🙂