Svenska liff

På skoj finns här några svenska liff-ord, från min ursprungliga blogg Blind Höna:

I de första två finns dessutom listor på tänkbara ortnamn för nya liffs, för den som känner sig road. 🙂

Att hitta på liffs har inte så mycket med tydlighet att göra – man skulle till och med kunna hävda att det är ett sätt att krångla till det. 😀

Men ta det för vad det är: en kul övning i att tänja på språket och hitta nya möjligheter. Kanske något nytt uttryck till och med kan vara mer användbart än bara roligt.

Ingen björntjänst (fast med björn)

Lösenordshanteraren RememBear är ett förtjusande exempel på hur felmeddelanden gärna får vara lättsamma (”L” i regeln om ”MjÖLiga” felmeddelanden).

När man skriver in fel lösenord mer än en gång på den här tjänsten börjar björnen svettas och säger ”This is getting un-bear-able”. Om man gör fel ytterligare en gång håller han tassen (engelska paw) för ansiktet och kommer med en ordlek på ordet pause: ”Paws and reflect a moment”.

Det är inte ”bara” roligt, utan förmodligen också nyttigt. Att skriva fel lösenord är stressande. Och när man stressar blir man ofta så blockerad att det blir svårare att ens se vad man gör fel.

Humor och skratt är bra sätt att minska stress. Så om björnen får oss att fnissa med sina ordvitsar kan det mycket väl vara gynnsamt för att lyckas erinra sig det där lösenordet, eller upptäcka att man skrivit stora bokstäver i stället för små.

Knappast en ”björntjänst”, alltså – för en björntjänst är ju inte något särskilt bra: ”En välmenad tjänst som får förödande, eller i varje fall negativa, följder för mottagaren”, som Wikipedia förklarar det.

Uppdatering (4 mars): Tack till Pelle Sten som visste vad tjänsten heter!

Vad byråkratspråk egentligen är

Bild: Jonas Söderström

”Honliga exemplar av domesticerade former av Gallus kan trots grav visuell funktionsnedsättning normalt prestera problemfritt i lokaliserandet av små enheter av ett cerealt födoämne.”

Så lyder en ofta använd komisk illustration till hur ”byråkratspråk” är – eller påstås vara. Onödigt långa och ovanliga ord får ersätta de enkla ord som egentligen betyder … just det, ”En blind höna hittar också ett korn”.

Kul – och det finns fler exempel på hur gamla ordspråk kan förvandlas till obegriplighet på samma sätt.

Men det stämmer inte särskilt bra. I praktiken är det inte det där vi möter särskilt ofta, när vi tycker något är krångligt. Det är faktiskt inte den mekanismen som sätter in när en handläggare eller tjänsteman ska beskriva sitt ärende eller ett beslut på en webb eller på ett intranät.

Vad som typiskt gör även enkla saker jobbiga att ta in för läsaren, är däremot att skribenterna drabbas av en drift att vara så uttömmande som möjligt. En rädsla att någon ska anmärka på att någon viss detalj, någon förutsättning eller bakgrundsinformation saknas.
De långa ord som finns är ofta till för att markera ens korrekta ställning i vissa aktuella frågor. Det brukar också finnas högtidliga hänvisningar till höga principer eller allmänna värden – kanske organisationens ”värdeord”. Samtidigt använder man passiva satser för att frikoppla sig från ett detaljerat ansvar.

Så om Byköpings kommun skulle berätta att om den blinda hönan, skulle det förmodligen i stället se ut ungefär så här:

Byköpings kommun erbjuder god tillgång till en väl utbyggd och högkvalitativ veterinärverksamhet, i syfte att trygga såväl livsmedelsförsörjningen för kommunens invånare som djurens eget välbefinnande.
Den första veterinärstationen startades redan 1931. Idag styrs verksamhetens av lagarna om djurskydd och djurhållning och står under länsstyrelsens inspektion.
Trots detta kan i enstaka fall enstaka djur drabbas av skador eller funktionsnedsättningar. Dessa kan ibland förefalla allvarliga, men varje åtgärd vidtages i sådana fall för att säkerställa att funktionsvariationen inte ska hämma djurets möjlighet att bibehålla sina väsentliga och artunika beteenden. Man tillser till exempel att djuret har förmåga att skaffa sitt foder, och kan därigenom trygga en hög livskvalitet för djuret.

🙂

AfterLiff

The Meaning of Liff av Douglas Adams och John Lloyd är ett av lästipsen i boken (s 226, kapitlet Skriv svenska). Det är ett lexikon över upplevelser, beteenden eller till och med ting, som vi alla känner till och känner igen, men för vilka det inte finns något särskilt ord ännu”. Till exempel millinocket – den lilla saken som skramlar inuti en sprayflaska. Eller thrumster – den irriterande mannen intill dig på en konsert som tror att han är dirigenten. Nazeing är de inte särskilt övertygande ljud en vuxen producerar när ett litet barn förevisar ett synnerligen tråkigt föremål.

Det speciella med dessa nyord (eller neologismer) är alla egentligen är ortnamn, som Adams och Lloyd tyckte ”mest hängde oanvända, till ingen nytta, på vägskyltar”. De flesta engelska, men några från andra länder och språk.

Det finns faktiskt en uppföljare: AfterLiff av John Lloyd och John Cantor, (Faber & Faber, 2013). Cantor bidrog också till den första boken, men anonymt. Adams dog 2001.

Den tekniska utvecklingen sedan 1983 har förstås skapat en massa nya upplevelser och försatt oss i situationer, som inte ens var påtänkta när den första boken skrevs. I uppföljaren finns till exempel

  • sentosa – the horror and alarm that strike when you realise you have just hit ”Reply All” by mistake.
  • twitchen – someone who can’t wait to leave to get back on twitter.
  • aachen – the fake name you add to the front of your mobile phone’s address book to stop annoying the aast .
  • aast – the first person in the mobile phone’s address book, who gets all the calls from handbags and pockets.
  • sorrento – the thing that goes round and round as a YouTube video loads.
  • zolling – of shop assistants, averting their eyes in a theatrical manner as the customer enter their PIN.

En del ord från originalet har kanske blivit inaktuella. Som bodmin: Skillnaden mellan den ihopsamlade summan pengar och beloppet på notan, när en grupp människor ska betala gemensamt efter ett restaurangbesök. Idag använder vi prisbelönta appen Swish och problemet är borta (i alla fall i Sverige!).

Liff-ord är mest på skoj. De har inte så mycket med tydlighet att göra. Men se det som en rolig lek som kanske kan leda till nya upptäckter inom språket. Vartenda ord som finns har ju någon gång uppfunnits av en första talare, en nyskapare.

Boken har också en webbplats: afterliff.com (men inte mycket har hänt där sedan 2014) och en app som nog inte underhålls längre.