Språk på internet

omslag för boken Because Internet av Gretchen McCulloch

En bok jag förhandsbeställt: ”Because Internet” av lingvisten Gretchen McCulloch (kommer ut i juli 2019).

Gretchen McCulloch är ”internet-lingvist” – som hon själv säger: ”I analyze the language of the internet, for the people of the internet”. Saker hon utforskat är till exempel

Hon har också podcasten Lingthusiasm tillsammans med Lauren Gawne, rekommenderas!

AfterLiff

The Meaning of Liff av Douglas Adams och John Lloyd är ett av lästipsen i boken (s 226, kapitlet Skriv svenska). Det är ett lexikon över upplevelser, beteenden eller till och med ting, som vi alla känner till och känner igen, men för vilka det inte finns något särskilt ord ännu”. Till exempel millinocket – den lilla saken som skramlar inuti en sprayflaska. Eller thrumster – den irriterande mannen intill dig på en konsert som tror att han är dirigenten. Nazeing är de inte särskilt övertygande ljud en vuxen producerar när ett litet barn förevisar ett synnerligen tråkigt föremål.

Det speciella med dessa nyord (eller neologismer) är alla egentligen är ortnamn, som Adams och Lloyd tyckte ”mest hängde oanvända, till ingen nytta, på vägskyltar”. De flesta engelska, men några från andra länder och språk.

Det finns faktiskt en uppföljare: AfterLiff av John Lloyd och John Cantor, (Faber & Faber, 2013). Cantor bidrog också till den första boken, men anonymt. Adams dog 2001.

Den tekniska utvecklingen sedan 1983 har förstås skapat en massa nya upplevelser och försatt oss i situationer, som inte ens var påtänkta när den första boken skrevs. I uppföljaren finns till exempel

  • sentosa – the horror and alarm that strike when you realise you have just hit ”Reply All” by mistake.
  • twitchen – someone who can’t wait to leave to get back on twitter.
  • aachen – the fake name you add to the front of your mobile phone’s address book to stop annoying the aast .
  • aast – the first person in the mobile phone’s address book, who gets all the calls from handbags and pockets.
  • sorrento – the thing that goes round and round as a YouTube video loads.
  • zolling – of shop assistants, averting their eyes in a theatrical manner as the customer enter their PIN.

En del ord från originalet har kanske blivit inaktuella. Som bodmin: Skillnaden mellan den ihopsamlade summan pengar och beloppet på notan, när en grupp människor ska betala gemensamt efter ett restaurangbesök. Idag använder vi prisbelönta appen Swish och problemet är borta (i alla fall i Sverige!).

Liff-ord är mest på skoj. De har inte så mycket med tydlighet att göra. Men se det som en rolig lek som kanske kan leda till nya upptäckter inom språket. Vartenda ord som finns har ju någon gång uppfunnits av en första talare, en nyskapare.

Boken har också en webbplats: afterliff.com (men inte mycket har hänt där sedan 2014) och en app som nog inte underhålls längre.


”Swearing is good for you”

Den här boken dök upp lite försent, men borde förstås ha varit med bland lästipsen. 😀

Många har bestämda åsikter om svordomar: att de är ett tecken på språkligt förfall, dåligt ordförråd, tvivelaktig moralisk karaktär, och att de har allehanda dåliga effekter. Emma Byrne visar på motsatsen. Att svära gör det lättare för oss att uthärda smärta. Arbetsgrupper som svär tillsammans (”who share a vulgar lexicon”) jobbar mer effektivt och har bättre sammanhållning. (Svärande ger bättre teambuilding än kick-offer!) Svordomar förmedlar känslor effektivt, och är förmodligen en mycket ursprunglig del av språket. (Chimpanser som lär sig teckenspråk utvecklar spontant svordomar.) Studier kring hur vi svär har gett fascinerande insikter i hur hjärna, språk, känslor och samhälle samverkar.

Men visst kan svärande vara kontroversiellt. Ett av de intressantaste kapitlen handlar om kvinnors svärande.

Som författare till två böcker med ”Jävla” i titeln kan jag konstatera att de förmodligen hade tagits emot annorlunda om jag varit kvinna. Om man ber testpersoner bedöma en text med svordomar är de mer negativa om de får höra att det är en kvinna som producerat texten, än om de fått veta att det är en man.

Tabut mot kvinnligt svärande går tillbaka på gamla tankar om kvinnor som svaga som måste skyddas från obehagligheter och orenhet. Men frågan är om kvinnor egentligen svär så mycket mindre än män. Kanske underrapporteras de bara. En undersökning visar att kvinnor svär mycket mer varierat än män, men aningen mildare.

Emma Byrne är inte lingvist, men doktor i robotik, forskare inom AI och vetenskapsjournalist, och boken står på gedigen forskningsgrund – notförteckningen listar över hundra vetenskapliga arbeten. Tre från Sverige: av Arne Öhman, Magnus Ljung och Markus Karjalainen. 

Men det är ingen dammig forskningsrapport: ”Swearing is good for you” är en mycket rolig och tankeväckande bok med många vassa observationer och vass humor. Förstärkta av en väl avvägd dos svordomar. 😉