”Swearing is good for you”

Den här boken dök upp lite försent, men borde förstås ha varit med bland lästipsen. 😀

Många har bestämda åsikter om svordomar: att de är ett tecken på språkligt förfall, dåligt ordförråd, tvivelaktig moralisk karaktär, och att de har allehanda dåliga effekter. Emma Byrne visar på motsatsen. Att svära gör det lättare för oss att uthärda smärta. Arbetsgrupper som svär tillsammans (”who share a vulgar lexicon”) jobbar mer effektivt och har bättre sammanhållning. (Svärande ger bättre teambuilding än kick-offer!) Svordomar förmedlar känslor effektivt, och är förmodligen en mycket ursprunglig del av språket. (Chimpanser som lär sig teckenspråk utvecklar spontant svordomar.) Studier kring hur vi svär har gett fascinerande insikter i hur hjärna, språk, känslor och samhälle samverkar.

Men visst kan svärande vara kontroversiellt. Ett av de intressantaste kapitlen handlar om kvinnors svärande.

Som författare till två böcker med ”Jävla” i titeln kan jag konstatera att de förmodligen hade tagits emot annorlunda om jag varit kvinna. Om man ber testpersoner bedöma en text med svordomar är de mer negativa om de får höra att det är en kvinna som producerat texten, än om de fått veta att det är en man.

Tabut mot kvinnligt svärande går tillbaka på gamla tankar om kvinnor som svaga som måste skyddas från obehagligheter och orenhet. Men frågan är om kvinnor egentligen svär så mycket mindre än män. Kanske underrapporteras de bara. En undersökning visar att kvinnor svär mycket mer varierat än män, men aningen mildare.

Emma Byrne är inte lingvist, men doktor i robotik, forskare inom AI och vetenskapsjournalist, och boken står på gedigen forskningsgrund – notförteckningen listar över hundra vetenskapliga arbeten. Tre från Sverige: av Arne Öhman, Magnus Ljung och Markus Karjalainen. 

Men det är ingen dammig forskningsrapport: ”Swearing is good for you” är en mycket rolig och tankeväckande bok med många vassa observationer och vass humor. Förstärkta av en väl avvägd dos svordomar. 😉