Fler ”fictionaries”

Guardian har en artikel om fler lexikon med ”nypåhittade” ord: From anemoia to zagreb: how ’fictionaries’ are liberating the word (Guardian, 27 maj 2019). Utgångspunkten är The Dictionary of Obscure Sorrows – en sajt, en YouTube-kanal och snart en tryckt bok.

Ett ord därifrån som fått viss bärkraft är tydligen sonder (substantiv): ”the realisation that each random passerby is living a life as vivid and complex as your own”.

Och det är faktiskt ingen dum utgångspunkt även i skrivarbetet: det finns verkliga människor därute, som ska hinna, kunna och vilja läsa det du skriver. 🙂

Svenska liff

På skoj finns här några svenska liff-ord, från min ursprungliga blogg Blind Höna:

I de första två finns dessutom listor på tänkbara ortnamn för nya liffs, för den som känner sig road. 🙂

Att hitta på liffs har inte så mycket med tydlighet att göra – man skulle till och med kunna hävda att det är ett sätt att krångla till det. 😀

Men ta det för vad det är: en kul övning i att tänja på språket och hitta nya möjligheter. Kanske något nytt uttryck till och med kan vara mer användbart än bara roligt.

AfterLiff

The Meaning of Liff av Douglas Adams och John Lloyd är ett av lästipsen i boken (s 226, kapitlet Skriv svenska). Det är ett lexikon över upplevelser, beteenden eller till och med ting, som vi alla känner till och känner igen, men för vilka det inte finns något särskilt ord ännu”. Till exempel millinocket – den lilla saken som skramlar inuti en sprayflaska. Eller thrumster – den irriterande mannen intill dig på en konsert som tror att han är dirigenten. Nazeing är de inte särskilt övertygande ljud en vuxen producerar när ett litet barn förevisar ett synnerligen tråkigt föremål.

Det speciella med dessa nyord (eller neologismer) är alla egentligen är ortnamn, som Adams och Lloyd tyckte ”mest hängde oanvända, till ingen nytta, på vägskyltar”. De flesta engelska, men några från andra länder och språk.

Det finns faktiskt en uppföljare: AfterLiff av John Lloyd och John Cantor, (Faber & Faber, 2013). Cantor bidrog också till den första boken, men anonymt. Adams dog 2001.

Den tekniska utvecklingen sedan 1983 har förstås skapat en massa nya upplevelser och försatt oss i situationer, som inte ens var påtänkta när den första boken skrevs. I uppföljaren finns till exempel

  • sentosa – the horror and alarm that strike when you realise you have just hit ”Reply All” by mistake.
  • twitchen – someone who can’t wait to leave to get back on twitter.
  • aachen – the fake name you add to the front of your mobile phone’s address book to stop annoying the aast .
  • aast – the first person in the mobile phone’s address book, who gets all the calls from handbags and pockets.
  • sorrento – the thing that goes round and round as a YouTube video loads.
  • zolling – of shop assistants, averting their eyes in a theatrical manner as the customer enter their PIN.

En del ord från originalet har kanske blivit inaktuella. Som bodmin: Skillnaden mellan den ihopsamlade summan pengar och beloppet på notan, när en grupp människor ska betala gemensamt efter ett restaurangbesök. Idag använder vi prisbelönta appen Swish och problemet är borta (i alla fall i Sverige!).

Liff-ord är mest på skoj. De har inte så mycket med tydlighet att göra. Men se det som en rolig lek som kanske kan leda till nya upptäckter inom språket. Vartenda ord som finns har ju någon gång uppfunnits av en första talare, en nyskapare.

Boken har också en webbplats: afterliff.com (men inte mycket har hänt där sedan 2014) och en app som nog inte underhålls längre.